Breddlägret för U19 Landslaget urholkas

Ser att det kommit ytterligare avhopp till U19 Landslagets breddläger på Bosön nu i helgen. Denna gång är det Jimmie Pettersson och Kasper Hedlund från Mullsjö, Jonatan Hirvonen från Surahammar och Didrik Karlsson från Solfjäderstaden som lämnar återbud. Tidigare har AIK's Niklas Maripuu och Landskronas Carl Nilsson hoppat av.

Ersättare blir Oliver Uhrberg från Munka-Ljungby, Erik Olofsson från Fagerhult Habo (de första två ersättarna), Daniel Åkesson från Malmö, Oliver Borgqvist från Järfälla, Max Wahlgren från RIG Umeå och Pontus Furevik från Huddinge (som ersätter de fyras senaste avhopp).

Nu är Sverige ett mycket bra innebandyland och jag tror inte detta tar udden av vare sig läger eller kvalitet, marginalerna angående vilka som är de 40 bästa spelarna är väldigt små. Jag kan däremot fundera på varför man tackar nej till ett läger av denna kaliber.

Man äter och sover innebandy år ut och år in. Belöningen måste kännas enorm då man får en kallelse av förbundskaptenen?! Nu kan det vara sjukdom och skada som stoppar dessa sex spelare. Men det verkar otroligt, det skulle vara kul att höra motiveringen till varför de inte deltar.

Niklas Maripuu är en spelare med enorm speed, bra styrka och med en vinnarskalle jag sällan skådat. Ryktet säger att han inte kan delta pga av att han även är verksam i fotboll och då spelar i Superettanlaget Väsby United. Vid en snabb koll så krockar i alla fall inte lägret med matchen (nästa match har de hemma och det är på tisdag). Kan det vara så att fotbollstränaren sagt nej till innebandyträning?

En av spelarna som kommer in är Oliver Borgqvist. Också han en speedkula och dessutom med ett gott målsinne (ja, han är son till Järfälla Spiders tränare, Jocke Borgqvist). Oliver har en nackdel och det är hans storlek, han är liten - väldigt liten. Trots detta lyckas han ofta i matcherna. Totalt orädd och med en tjurig skalle tar han sig igenom påfallande ofta. Kul att han får denna chans. Tror dock att ödmjukheten måste jobbas upp lite då hans tjurighet kan vara till nackdel i landslagssammanhang.

Största utropstecknet tycker jag är Pontus Furevik. Jag kan faktiskt inte se storheten i denna spelare. Har sett honom i många år och tycker mig ha god koll på hans kvaliteter och svagheter. I yngre år stod han för mycket fult spel och tjafs. Visst kunde han göra bra insatser men har aldrig haft den där höga lägstanivån som jag tycker man bör besitta i ett landslag. Nu på senare år har han tonat ned sig och spelar mer och tjafsar mindre. Detta är ett breddläger och jag är säker på att han inte kommer med i 20-mannatruppen, därför tycker jag att man borde kunnat hitta en annan spelare med större potential. Måste avsluta med att säga att Pontus ändock är en charmig och skön grabb.

Läs mer här #1 >>

Läs mer här #2 >>

U19 Landslagets hemsida >>